Andrea Bocelli - Santa Lucia

Något som inte så många svenska vet är att Sankta Lucia faktiskt kommer från Italien! Hon är skyddhelgonet för staden Siracusa som ligger på Sicilien som hon dessutom levde i (jag har varit där och det är en fantastiskt vacker stad!) men hon är faktiskt begravd i Venedig. Eller ja, begravd och begravd, hon ligger i en glaskista klädd i guldmask och röd klänning. (Om man nu kan kalla det begravd?)

Först hade hon en alldeles egen kyrka i Venedig, Chiesa di Santa Lucia, men 1861 var de tvugna att riva den för att ge plats för Venedigs tågstation. Därför flyttades hennes reliker till kyrkan San Geremia och istället döpte veneterna stationen till stazione Venezia Santa Lucia efter henne! Tyvärr är ju italienare ganska barbariska när de lägger vantarna på kvarlevor efter alla de helgon som förts till Venedig... för hela Lucia kom nämligen inte med. En av hennes underarmar finns kvar på Sicilien, men återstoden av hennes kropp finns alltså i Venedig. (När de stal evangelisten Markus kvarlevor, han som skrev Markusevngeliet i Bibeln ni vet, så for de iväg till Alexandria i Egypten där han var begravd och grävde upp honom trots alexsandriernas protester. Sedan rullade de in kvalevorna i ett skynke och ovanpå det en massa skinka, för egyptierna var muslimer och då kunde de inte ta i honom! Sen seglade de iväg med relikerna till Venedig och byggde kyrkan Basilico San Marco till honom, som ligger vid Markusplatsen, Piazza San Marco, och begravde honom där istället.)

Santa Lucia är främst skyddshelgon för synskadade, sjuka barn och prostituerade som ångrar sig, och när man går in i San Geremia finns det massor av små fotografier av barn lämnade nedanför kistan och glasskålar med lappar där folk skriver ner böner till Santa Lucia. Många lämnar också gamla glasögon som doneras till synskadade. Men de flesta går nog ändå dit för att titta på själva henne där hon ligger i den röda klänningen till allmänhetens beskådan... fotografering är som vanligt förbjudet, men jag kunde bara inte låta bli.

Lucias guldmask.


Lucias fötter! Inte så fräscha längre...


Altaret! Ser ni så liten hon är? Nästan som ett barn, fast hon var runt tjugo år när hon dödades.


Inne i San Geremia.

Förra veckan när jag kom hem från Italien började jag ganska genast min jakt på min höstjacka 2009. Det bästa stället att hitta lite inspiration brukar ju vara Sveriges alla fantastiska modebloggar, och hos Fashionsquad hittade jag det som fångade mitt intresse mest! En svart cape.

Hon skrev att den kom från Cubus och när jag tog en sväng in till stan igår så kunde jag inte låta bli att leta efter den. Och visst hittade jag den; rakt under en stor skylt med texten "nedsatt pris". Nedsatt pris är alltid lovande, eller hur? Och snacka om att jag fick en glad överraskning när jag tittade på prislappen; capen var nedsatt från 500 kronor till 200 kronor! Jag provade den såklart genast och den satt perfekt på mina axlar, och 200 spänn för en höstjacka är nästan löjligt.

Jag lånar Carolina Engmans/Fashionsquads bilder sålänge, visst är den vacker?

Ja, eftersom att jag inte jobbat på tre månader så är min plånbok väldigt tunn.. men bara en stickad kofta kan man väl få köpa nu när det är höst och allt? Ja, det får man :)

När jag var i Italien och gick runt i alla Roms tjusiga butiker såg jag massor av t-shirtar, koftor och stickade tröjor med pärlor och paljetter på. Och visst kunde jag inte hålla fingrarna borta så jag köpte en finstickad klänning med paljetter på som jag ska visa er an annan dag, men jag fick en ganska kul idé också. Man skulle ju kunna piffa upp sina gamla kläder med lite paljetter och sånt? Så idag gick jag till Panduro och köpte paljetter på tråd i guld och svart (28kr för 3 meter) och en dag när det regnar ska jag ta fram alla de där tröjorna man aldrig använder för att de är så tråkiga och sätta på lite pajletter på dem! Herregud, så pysslig och återvinningsinriktad jag har blivit, inte sant? ;)

Tyvärr tog jag ingen bild på tröjan jag köpte, men jag tog en bild på min outfit! Jag var förjäkla lång och snygg idag, om jag får säga det själv. När jag köade till provrumment till H&M så var det en vänlig manlig expedit som öppnade handikapps-provrummet åt mig så att jag skulle slippa vänta. "Åh så stor och fint!" sa jag och gick in i provrummet. Expediten var inte sen med att säga; "yes, det är vår svit, vettu! Får det lov att vara lite champagne också?" Haha, vilken grej det hade varit om H&M haft en provrums-svit och delat ut champagne... ;)

Detta är våra katter Findus och Freja. Findus är lite rund om magen och Freja är den tokigaste katt man hört talas om, men vi älskar dem verkligen och jag är övertygad om att de älskar oss lika mycket tillbaka!

Niotillfem är en ovanligt bra och fin blogg, och Sandra som skriver den har en pojkvän vars lille katt Kingsley har fått njursten och behöver en operation. Kingsley ser ganska mycket exakt ut som Freja och skulle det vara min Freja som behövde en operation så skulle jag göra allt för att ge henne en! Men Kingsley behöver lite hjälp med pengar till betalningen så om du skulle vilja ge honom en liten donation så tycker jag att du ska gå in och göra det genom att klicka på denna meningen. Jag har redan gjort det!

Tack och ha en fin dag, allihopa ♥

Italien.

Italien är som ett stort fat i Murano-glas fullt av karameller i alla tänkbara färger. Du äter tio eller elva karameller och tror att du har smakat på varje del av det stora karamellfatet men sanningen är att du måste äta varenda en innan du fullt sanningsenligt kan säga att du har varit i Italien.

For varje ny del av Italien jag ser så förstår jag att bakom varje grön kulle och bakom varje liten mur så finns det en ny italiensk karamell att se. Jag trodde inte att det fanns något annat i Italien som kunde tävla mot Venedig i skönhet men igår fick jag veta att jag haft fel, - det finns något som faktiskt är lika vackert som Venedig! Och det är lite pinsamt att erkänna att jag aldrig hört talas om Positano förrän igår, denna lilla stad som klänger sig fast på en brant klippa precis ovanför havet, men igår var jag där och det är magiskt.

Ikväll kommer ett inlägg fullt med bilder!


[pic:wiki]

Oj oj. Angående förra inlägget; inget hemskt har hänt! Bara något som är lite knepigt att förstå, men som har fått mig att inse att jag borde vara hemma lite till.

Hur som helst så kommer jag inte åka hem förrän om ungefär två veckor. Främst för att jag måste vänta på att min kortläsare ska komma fram som mamma skickat på posten så att jag kan boka en resa hem, men också för att jag känner att jag har lite kvar att göra här innan jag åker tillbaka till Sverige igen. Som att slurpa i mig så mycket av Italien jag bara kan så att jag äter upp mig ordentligt inför den svenska vintern... :) 

Hur som helst. Imorgon ska jag åka på utflykt! Jag kommer att bomba bloggen med tjusiga fotografier, må ni tro. Så, a domani! Och god natt :)

Piazza Navona för några veckor sen


Har kommit på ett megafiffigt sätt att skriva å-ä-ö på, det är därför jag gör det igen. Jag är alltså inte tillbaka i Sverige än! :)

Jag hoppas inte att det bor en onaturligt svartsjuk italiensk kvinna pa andra vaningen, for hon har just nu ett par svarta stringtrosor som ligger och vantar pa att bli upptackta bland rosmarinen utanfor hennes koksfonster...








När Johanna hänger tvätt,
går det mesta snett...

Nar jag var i Venedig i lordags sa borjade det osregna precis nar vi kom till Markusplatsen. Alla turister plockade genast fram paraplyerna men det regnade nastan underifran sa till slut borjade folk tranga sig under taket vid galleriorna som ligger runtom torget istallet, och vem tar da inte chansen att knappa nagra sjyssta bilder i regnet om inte Johanna? :) Det hander en gang om arhundradet att Markusplatsen ar helt tom pa folk, da far man ta chansen!













Jag var ganska blot om fotterna efterat.

Napoli ar en stad som inte ar sa popular har i Italien. Jacopos pappa uttryckte det sahar; "Napoli ar en fantastiskt vacker stad, men du kommer inte hinna se nagat av den eftersom du kommer bli skjuten i samma stund som du kliver av taget!" Och min van Davide sa nagot i stil med att jag inte behover halla hart i handvaskan eftersom ingen kommer att forsoka ta den... de kommer ta hela mig! Men, pizzan kommer ju ursprungligen fran Napoli och det sags att det ar dar den smakar bast i hela varlden, sa..


Igar akte jag till Napoli! Och jag overlevde. Berattar allt i nasta inlagg.

Man maste aka till Venedig innan man dor. Det maste man! (Sen kan man ocksa gora som jag och aka dit fyra ganger, det ar sak samma...)

Aven fast vaderprognosen sa att det skulle bli regnskurar sa tog jag risken och akte dit. Venedig forstor ni, ar lika vackert aven om det regnar! Fast det ar bekvamare nar det ar torrt, saklart. I vilket fall. Det var valdigt soligt och fint den forsta timmen vi var dar! Inte sa fruktansvart varmt heller, det var en skon omvaxling fran Rom. Jag fann till min forvaning att jag fortfarande kan alla vagar och torg i huvudet sa vi satte fart mot Piazza San Marco direkt med mig i taten. Sen gick vi faktiskt vilse en gang nar vi vid lunchdags skulle forsoka hitta en liten trattoria pa en gata som inte fanns, men en resa till Venedig ar inte en resa till Venedig om man inte gar vilse. Det hor till. (Fast vi hittade faktiskt trattorian efter en stund!)

Nar vi kom till Rialtobron, halvvags, borjade det regna. Jag hade under morgonen for forsta gangen pa 6 veckor tagit ut solglasogonen fran handvaskan och stoppat ner mitt paraply so det var bara att falla upp det och forsoka att ta sig fram utan att bli knockad av alla asiatiska paraplyer som tyvarr alltid hamnar i ogonhojd pa mig. Mina ballerinor som overlevt over en manads slitage pa Europas marker gav upp och drankte mina fotter sa pass mycket att jag hade varit torrare om jag varit utan skor. Men halla, jag var ju i Venedig! Staden pa vattnet. Och i vattnet! :)

Vi var faktiskt bara dar i nagra timmar innan vi hoppade pa vaporetton och tog oss tillbaka till Bassano. Aven om Venedig ar vackert och det finns mycket att se sa fick jag min arliga dos av Venedig av att bara promenera pa de sma gatorna och hora havet plaska under dem. Innan jag dor ska jag hyra ett litet vindsrum och bo dar en manad eller tva. Bara for att kanna varje liten gata i mitt hjarta och kunna saga till alla; jag har bott i Venedig...

Nagra av de beromda venetiska maskerna.








En san parkering skulla man ha vid ytterdorren!












Lunch; frutti di mare alla Venezia.




Vaporetton, Venedigs "buss".






Nar vi antligen kom fram till Piazza San Marco hade det borjat regna rejalt..




Vi tog en promenad bland de exklusiva affarerna vid galleriorna runt Piazza San Marco istallet.


Snordyra, supereleganta och varldsberomda café Florian. Nar jag ar rik ska jag ga dit och ta en kaffe. (De kostar typ 10€!)


A girl can dream!