UPDATE! Tack för hjälpen allihopa, verkar som att det fungerar för nästan alla i alla fall! :)

Hej alla fina!! :) Nu är jag tillbaka igen! Jag har varit inne här och tittat då och då och det glädjer mig verkligen att ni både saknat mig litegrann och dessutom haft ett litet Italienforum bland kommentarerna medans jag varit borta! ;) Tack till framför allt till Jenny som kommit med tips på hur man ska gå tillväga om man vill flytta till Italien och också till Maria som kommit med en massa tips på andra bra Italienbloggar för den italienintresserade! (Här hittar ni det, om ni är nyfikna!) Jag önskar att fler av er hade haft egna bloggar så att jag kunde skriva en rad till er var och en ibland, men jag hoppas att ni kontaktar mig ändå om ni vill något. Jag har faktiskt fått mejl från inte mindre än två av er på Facebook, och det är väldig roligt! Det är bara att söka efter mig där och mejla på!! :)

Den senaste månaden har vänt upp och ner på mig ganska ordentligt, något som jag kommer berätta mer om efterhand. Nu har jag i alla fall precis kommit hem från en vecka på havet i pappas trimaran och är nog mer svart än solbränd, haha! Vi har haft riktigt fint väder och god vind och jag tackar vädergudarna för den fantastiska tajmingen med tanke på hur resten av sommaren såg ut innan dess när jag jobbade som en tok. Läs; regn, regn, regn. Då har det faktiskt varit rätt okej att jobba, även om det varit tugnt :)

Nu jobbar jag i två veckor till innan jag äntligen börjar min semester (det blev riktigt rörigt med planeringen i år..) och än så länge har jag inte bokat någonting alls.. panic?! Måste ta itu med det imorgon! För en månad sen trodde jag inte alls att min semester skulle se ut som den kommer göra nu, men det avslöjar jag mer om imorgon.. spännande va?! ;)

Un abbraccione till er alla, nu kööööööör vi! Gimme five!

Jag ser att vissa från R’s förflutna fortfarande inte kan hålla sig ifrån att klicka sig hit och snoka (ärligt talat – hur patetisk får man bli?) och jag kan inte hjälpa att känna hur det knyter sig lite i magen varje gång jag ser de östeuropeiska ip-adresserna i statistiklistan. Sitter de och skrattar åt mina provresultat som jag publicerade? Hånar de mig för mormors sjal som jag tycker är så fin? Bara väntar de på att jag ska skriva något om R som de kan skvallra om?

Som mamma sa – så är det när man är offentlig - men även om jag oftast känner ‘jag bryr mig inte ett skit om de skrattar åt mig!’ så kommer tvekan fram ibland och jag börjar bläddra igenom bloggen och tänker ‘undra vad de sa om det här..?’

Jättelöjligt, jag vet. Jag skriver bara som saker som jag gillar och det är inget att skämmas för. Men ändå, den där känslan i magen av att bli dömd av någon som jag aldrig träffat men som alltid varit så fördömt nära inpå ändå. Som alltid funnits närvarande i form av ett missat samtal på en telefon eller ett bortglömt nagellack i badrummet. Som alltid fått mig att känna mig….. tja, det finns inget bra ord på svenska för att beskriva det, men det finns ett på engelska.

Less.

SHOPPING!

tisdag mars 8, 2011 @ 20:32

En göteborgska i Italien | Johanna Andersen

2 Kommentarer

Diane and Matthew

Färgglatt och härligt somrigt att ha på mig under palmerna i Kenya! Diane von Furstenberg och Matthew Williamson, hembudade för ungefär 200 spänn styck. Love!

 

 

OM BLOGGEN

tisdag mars 8, 2011 @ 16:38

En göteborgska i Italien | Johanna Andersen

Inga Kommentarer

Under the lens

Jag ser att vissa från R’s förflutna fortfarande inte kan hålla sig ifrån att klicka sig hit och snoka (ärligt talat – hur patetisk får man bli?) och jag kan inte hjälpa att känna hur det knyter sig lite i magen varje gång jag ser de östeuropeiska ip-adresserna i statistiklistan. Sitter de och skrattar åt mina provresultat som jag publicerade? Hånar de mig för mormors sjal som jag tycker är så fin? Bara väntar de på att jag ska skriva något om R som de kan skvallra om?

Som mamma sa – så är det när man är offentlig - men även om jag oftast känner ‘jag bryr mig inte ett skit om de skrattar åt mig!’ så kommer tvekan fram ibland och jag börjar bläddra igenom bloggen och tänker ‘undra vad de sa om det här..?’

Jättelöjligt, jag vet. Jag skriver bara som saker som jag gillar och det är inget att skämmas för. Men ändå, den där känslan i magen av att bli dömd av någon som jag aldrig träffat men som alltid varit så fördömt nära inpå ändå. Som alltid funnits närvarande i form av ett missat samtal på en telefon eller ett bortglömt nagellack i badrummet. Som alltid fått mig att känna mig….. tja, det finns inget bra ord på svenska för att beskriva det, men det finns ett på engelska.

Less.

klick klick!

Hej alla mina vänner! Nu börjar jag äntligen komma igång med Spotlife och börjar gilla det mer och mer men jag tänker ändå fortsätta blogga på min vanliga blogg ett tag till tills jag bestämt mig vart jag kommer att köra någonstans. (Dubbelblogga, alltså.) Fördelarna med Spotlife är väldigt många men jag har problem med att föra över min domän hit och det får mig att vilja stanna kvar på blogg.se trots allt... tja, vi får se!

Imorgon är det min lediga dag eftersom att det är min tur att jobba helg igen och schemat är fullproppat. Det är nämligen den enda lediga dagen jag har innan avresan till Italien/Kenya nästa torsdag (exakt en vecka! iihh!) så all tvättning och packning måste genomföras imorgon. Givetvis kan jag fixa under veckan också men jag är så trött efter jobbet att det är lika bra att få så mycket som möjligt gjort imorgon ändå!

Så tja, om ni vill kan ni fortsätta gamla bloggen som vanligt men ta gärna en titt på johannaandersen.spotlife.se och säg vad ni tycker! Ni vet hur mycket det betyder för mig att få veta vad ni tycker :) så snart jag bestämt mig vart jag ska blogga och lyckats flytta johannaandesen.se-domänen till den nya bloggen behöver ni inte ens söka på denna adressen mer utan komma till den nya bloggen direkt. Men det tar vi den dagen. Ni kör vi!