Fy fan, vilken resa. Igår var jag helt övertygad om att mitt flyg skulle bli inställt efter alla nyhetsuppdateringar som bara blev dåligare och dåligare angående askmolnet, men imorse skyndade vi oss ändå iväg till flygplatsen och allt verkade lugnt så jag checkade in och gick mot gaten. (Jag frågade tjejen i bagage-droppen om det verkligen är helt säkert att flyga, och hon bara ryckte på axlarna. Yikes.)

Det var utan tvekan den värsta flygningen jag gjort i hela mitt liv. Det var full turbulens nästan konstant under den tre timmar långa färden; seat belt-skylten plingade i ett och utanför fönstret såg man faktiskt askan runt omkring en! Den började synas lite spritt en stund efter start och de sista två timmarna såg man den hela tiden. Ibland såg man hur den svischade förbi alldeles ovanför oss. Jag var helt sjukt rädd. Okej, jag kan givetvis inte bevisa att det var askan - men jag har i alla fall inte sett ett grått moln som ligger ovanpå de andra förut och dessutom tar vanliga moln slut efter en stund, det hänger inte med hela vägen från Italien till Sverige!

Landningen var helt klart värst. När vi gick ner bland molnen skakade det så att grejer flög omkring och planet krängde hit och dit så jag var bombsäker på att vi skulle krascha när vi närmade oss marken. Efter att ha studsat upp och ner och krängt lite till höger och vänster på marken stod vi äntligen still och jag var helt skakig i benen när det var dags att gå av. Fy sjutton.

Nu har jag i alla fall tagit en varm dusch och en liten tupplur så nu mår jag lite bättre.. jag håller på att ladda in några bilder från helgen i Umbrien och Toscana så lite senare kommer det första inlägget! :) Tyvärr hann jag inte föra över alla bilder som Roberto tagit innan vi var tvungna att åka imorse men jag hoppas att han kan skicka dem till mig ikväll. Så tills vidare, a dopo bellissimi!

Jag har en hel drös med bilder att blogga men som ni säkert sett på nyheterna har nordhavets askkopp Island satt igång en vulkan igen så all ambitiös bloggning får vänta tills jag vet om jag får flyga hem imorgon som planerat eller inte. Givetvis hade jag inte tackat nej till att stanna i Rom några dagar till, men jag har faktiskt ett jobb hemma med obligatorisk heltidsnärvaro så jag är sjukt orolig över att jag ska behöva stanna några dagar till så att jag inte kan komma till jobbet på fredag.

Jag håller ögonen öppna på Swedavia som ska komma med ett beslut i förmiddg hurvida de stänger den svenska lufttrafiken eller inte, och sen får vi se. Håll tummarna!

How the hell could my weather curse know that we are going to Siena?! mejlade jag Roberto igår tillsammans med denna skärmdumpen från min Galaxy Tab. Det är ju helt jäkla otroligt! Varenda gång jag ska till Italien ser väderprognosen ut så här, det slår aldrig fel! Förhoppningsvis är i previsioni lika otrovärdiga som vanligt och jag hoppas att det i själva verket väntar mig en strålande sol uppe i Toscana. Men, jag packar ner en extra varm kofta i fall att... och ett paraply.. buhu! :(

Ja, jag vet att det är otroligt oartigt, men jag kunde inte låta bli att springa efter den här italienska donnan i Rom förra veckan och smygknäppa en bild på henne. Blå päls och blå läderväska med gulddetaljer - jag tyckte att hon såg helt fantastisk ut! Vad jag önskar att jag hade en midnattsblå päls..

Japp, då sitter man och äter frukost med solen strålande genom fönstret för sista gången på den här resan. Efter lunch åker vi mot flygplatsen och klockan fyra lyfter planet.

Igår sprang jag en snabb vända på stan och köpte några smågrejer innan jag mötte upp Tove som jag tog en lång fika med inne på ett café vid Via del Corsos mitt! Jättemysigt, kändes som om det var igår vi var där sist men det var ju så sent som november, jösses vad fort tiden går.. hoppas vi ses snart igen cara! Sedan åt jag och Roberto en aperetivo till middag på det lilla fräcka utestället Fluid som ligger mitt i stan. En riktigt bra sista dag i Rom med andra ord! Vi hörs igen från Sverige mina vänner, buona giornata!

Tja, varken idag tillät vädret oss att göra det vi planerat.. :) först hade vi tänkt åka upp i bergen för att åka skidor men det har varit ett extremt snöoväder sen i fredags så det fick vi skippa, sedan hade vi tänkt åka och bada i några utomhusbad (termi) men då det både blåst och regnat idag fick vi hoppa det med! Istället tog vi det lugnt inomhus och åkte bara ut för att handla lite och ta en liten mysfika. Jag beställde spriciolata alle fragole (jordgubbstiramisu utan choklad? syns på sista bilden!) tillsammans med en cappuccino, så galet gott, varför har vi inte sånt i Sverige?

Titta vem som kom rusande mot mig igår när jag gick ut; Kisse-Missen! Den lilla spräckliga och sällskapssjuka katten som bor på Robertos gata och som jag gillar lite extra. Jag har varit lite orolig för Kisse-Missen medans jag varit borta men den såg både tjock och glad ut så det var ett kärt återseende :)

Min ständiga följeslagare Regnförbannelsen har inte gett upp än (Tove, ta med dig solen hit igen är du snäll!) och det har satt käppar i hjulen för våra planer för den här helgen. Därför fick vi lägga allt vi tänkt göra på hyllan idag och åt istället en myslunch på en kinarestaurang medans regnet smattrade utanför och tog sedan en sväng till köpcentret Porta di Roma. Jag köpte ett par fina kilklacksboots på Pimkies rea men sedan höll jag hårt i pengarna :) ikväll ska vi gå på teater; när Robertos vän som jobbar som scenograf fick höra att jag var i Rom igen ringde han och bjöd in oss eftersom han kom ihåg hur mycket jag gillade föreställningarna i höstas :) ska bli roligt!

Hoppas jag har något roligare att visa imorgon, ha det bra sålänge! Buonanotte!

Muränor kostar visst bara ca 60 kronor kilot! Det köpte vi såklart inte, men både jordgubbar och kastanjer åkte med i kassen :) buono!

Dagen började inte så bra; efter att ha gått runt på stan ett tag ramlade plötsligt bottnen på min stövelklack av så vi fick avbryta promenaden och leta upp en skomakare för att klacka om dem annars hade jag aldrig klarat resten av resan! Halkade runt som Bambi på isen på den ihåliga klacken :)

Först åt vi lite lunch på favorittrattorian Di Luzzi (det blev aldrig någon frukost, haha) och sedan blev det en kort promenad in centro innan molnen drog ihop sig och såg hotfulla ut. Men, några timmar sol blev det i alla fall innan regndropparna föll över la citta' eterna! :)





Söt gubbe som alltid äter lunch på Luzzi :) ser honom varje gång!

Här ser ni min frukost idag; Nutella och ett glas coca-cola. Den där italienaren hade givetvis inte tänkt på att jag äter riktig frukost så jag hoppas att kroppen lyckas snappa upp lite koffein från colan i alla fall :) skämt åsido, vi ska ner till baren på hörnet sen och äta något ordentligare (läs bakelser) och sen bär det ut i Rom!

Tog några halvkassa mobilbilder på Colosseum innan jag åkte mot flygplatsen i lörsdags, vad jag saknar! Är inte alltför vacker själv på bilden men jag hade faktiskt på mig tre tröjor under kappan där (bagagevikten, haha!) så även om jag ser frusen ut höll jag nästan på att dö av värmeslag :P

Innan jag åkte hem igår ville jag äta en sista lunch ute på min favorit-trattoria Luzzi (som jag tipsade om i min Romguide här!) När vi beställt hoppade jag snabbt in i tidningsbutiken brevid och köpte dagstidningen la Repubblica eftersom att man får med en bilaga för kvinnor varje lördag som jag vill ha att läsa på flyget sen :) Vi läste båda två litegrann med ansiktet i solen tills maten kom ut, hur härligt som helst. Man kan knappast sitta på en uteservering i Sverige just nu, om man säger så! :D

Alltså, detta är det sjukaste jag någonsin varit med om. Det är värre en att vakna upp från en superfylla och inte veta vart man är någonstans! Igår kunde jag inte sluta känna detta är en dröm- vart är jag någonstans? är jag verkligen hemma? kommer jag komma ut i Italien genom den där entrédörren? Nej, jag gick ut och kom till ett nattsvart mörker och en svinkall snöstorm. När jag först kom in i mitt rum kunde jag bara stå och stirra in i det, är jag verkligen här? Och efter ungefär en timma totalvände det. Det kändes som att jag aldrig varit borta. Tre månader gick som ett ögonblick; som om jag la den där högen med kläder som inte fick plats i resväskan där på byrån för bara en liten stund sen.

Haha, ni må tro att vi skrattat gott vid åsynen av det här! Tre väskor på 40 kilo sammanlagt, och jag som kom hit med blott 23... vad fan hände?! :D



Nu åker vi ut på stan en sista gång; jag vill kolla i en väskaffär på Via Veneto och sedan blir det lunch på favorittrattoria Luzzi innan vi beger oss mot flygplatsen Ciampino. Jag har inte riktigt fattat att jag ska hem idag. Det känns som att jag kommer gå på flygplanet och komma ut i Rom igen! Jag kan inte riktigt föreställa mig att jag kommer sova i min egen säng inatt och att det var sista gången jag vaknade upp här. Det hela är så sjukt overkligt.

Men; jag håller tummarna på fläskfilé och potatisgratäng till middag och två små lurviga myskatter som snor runt benen på en och vill rulla runt i ens knä. Adventsljusstakar i fönstren och varma trägolv.

Vi hörs i Sverige, allihopa. Arrivederci.

Nu kör jag ett megainlägg över min sista dag i Rom, here we go! Min sista dag i Rom var fantastisk, utan tvekan. Det känns inte längre som att jag glömt göra något innan jag åker hem till Sverige.

Jag gick upp vråltidigt för att vara ute i god tid och inte komma försent till det muntliga italienskaprovet för jag vet att morgontrafiken i Italien inte är att leka med. Och givetvis; jag såg buss efter buss passera framför mig så proppfulla att dörrarna knappt stängdes och jag insåg att jag skulle missa provet om jag inte kom iväg. Så jag hoppade på en spårvagn som åkte fem stationer innan den gick sönder, hoppade av och sprang till nästa station och hoppade på en buss, hoppade av den vid Vittorio Emanuele och hoppade på tunnelbanan som jag hoppade av vid Spanska Trappan varifrån jag sprang till Pantheon. Där någonstans började det regna så jag fällde upp paraplyet och gick så fort jag kunde över Piazza della Rotonda framför Panthon eftersom att det bara var tio minuter kvar till provet började då SVISCH! jag kör bananskalshalken och landar på ändan, mitt på piazzan framför poliser, restaurangpersonal och förbigående. Paraplyet flög åt vänster, handväskan flög åt höger; även mobiltelefonen som jag hade i handen fick en liten flygtur. Alla italienare inom femtio meters radie kom springandes direkt för att hjälpa mig upp medans de hojtade gick det bra?! gjorde du dig illa?! Jag tackade så mycket för omtanken och förklarade att jag var jättesen, varvid de påpekade att jag måste gå långsamt eftersom att det är så halt och då utropade jag gå långsamt? HA! nu måste jag SPRINGA!




Efter en och en halv timmas kollektivt åkande och intensivt springande kom jag fram till skolan och var först ut att göra provet. (Efternamn som börjar på A, you know.) Jag och en polska fick sitta i ett rum med två lärare, en som antecknade hur bra vi pratade och en som ledde provet, och det hela var så lätt att jag blev riktigt besviken. Så mycket som jag har pluggat! Till och med hörövningen var ju svårare än det här! Jag är ganska säker på att jag klarade det för jag babblade på så mycket jag kunde (var så trött att jag inte ens var nervös längre...) men polskan gick det nog sämre för eftersom hon inte fick en syl i vädret. Dumma mig. Men jag tror att jag klarade det i alla fall, och det är det viktigaste! ;)

Provet var över på en kvart. Är vi redan klara?! utropade jag när lärarna började samla ihop sina papper. Har jag kämpat som en galning i en och en halv timma för att komma hit och sitta och prata om småsaker i en kvart?! Haha, ja herregud! Eftersom att provet var klart så fort stack jag hem och bytte kläder eftersom att jag blivit lite sketen efter min Pantheon-vurpa.

När jag gick ut igen fick jag syn på kisse-missen! Kisse-missen är en av katterna som bor på vår gata och jag älskar kisse-missen för den brukar följa mig till dörrn och prata lite med mig när jag ropar på den. mjau! mjau! mjauu! svarar den när jag ropar kisse-missen! Jag har varit så förtjust i denna lilla orange-vit-svarta kissen att jag för ungefär en månad sen köpte en påse kattmat som jag haft med mig i handväskan hela tiden (driv inte med mig nu, haha!) för att ge till kisse-missen. Dock har jag aldrig stött på na' när jag haft med mig påsen och jag trodde aldrig att det skulle bli av innan jag åkte hem så jag hade tänkt slänga den. Men imorse stoppade jag ner den i väskan i alla fall och så stötte jag på kisse-missen! Sista dagen! Det är ödet! Och när jag ropade på den svarade den mjaaaaauuuuu! och då hällde jag upp kattmaten i en liten burk och serverade. Inte var dag en herrelös katt får en sådan lyx, kan jag tro! Åh, vad jag kommer sakna kisse-missen. Hoppas att den får det bra i vinter!




Sedan åkte jag till Termini och träffade väldigt rara Ida som jag pratade med för första gången så sent som igår kväll! Hon hittade min blogg och skickade iväg ett mejl till mig på facebook och berättade att hon också är en svenska som bor i Rom. Jag förslog att vi skulle träffas om hon hade tid och det hade hon, så det blev en lång härlig promenad i solen medans vi pratade om dubbellängtan hem och till Italien, hatkärlek till pastalandet och kulturkrockar i vardagen. Hur mysigt som helst och det är verkligen jättesynd att vi träffades min sista dag och inte för två månader sen! Men, vem vet vad ödet vill i framtiden :)

Sedan åkte jag och lunchade med Roberto på en av våra favoritrestauranger och jag beställde såklart min favoritpasta (igen); tonarelli ai frutti di mare! Jättegott men det var bannemej den sista tallriken pasta som jag ätit på minst ett halvår, fy fåglarna var trött jag är på pasta. Potatismos, säger jag bara. Åh.





Efter lunch åkte jag ner till stan igen för att möta upp med fina Tove en sista gång innan jag åker hem! Vi tog en varm fika på en bar för det var så kallt ute att vi riktigt skallrade tänder. Tove beställde en kopp varm chocklad och jag en cuppuccino och en liten bakelse, men helt plötsligt börjar det regna kakor över oss som servitören förklarade var "a little extra". Jag har ingen aning om varför men misstänker att det har och göra med att de tycker att det är trevligt när två söta blondiner kommer in och slår sig ner... :) ja, gott var det i alla fall! Sedan satt vi och tjötade och skrattade där på baren ett tag innan jag var tvungen att rusa iväg eftersom att jag glömt mejla flygbiljetten till Roberto för utskrivning och måste hinna till hans kontor innan han slutade. Tack för idag cara, hoppas vi ses snart i svealand, mi mancherai tantissimo!







Jag och Tove pratade lite om vad vi borde ha på oss när vi åker hem. Det är säkert snöigt och svinkallt och jag har verkligen inga skor att pulsa runt i snön med! Tove föreslog gummistövlar och när vi var påväg till supermercato fick jag syn på de här i ett skyltfönster; gummistövlar med inbyggda raggsockar! Perfekt ju! ;) Nä, jag skojar bara, har en hel drös med snödojjor hemma. Men käcka var de allt!




Nu har jag packat färdigt och klarat mig precis under viktgränsen. Ni kommer skratta ihjäl er när ni ser mina väskor, jag visar en bild imorgon! Nu borde jag verkligen gå och lägga mig, gonatt världen! ♥

Imorgon är det min sista dag i Rom. Eller sista heldag, kan man väl säga, flyget går ju inte förrän lördag eftermiddag så jag har en halvdag då med. Men det räknas inte.

Imorgon har jag muntligt slutprov i italienska och om jag klarat alla fyra delarna kommer jag få mitt cerifikat att ha med i CV:t i framtiden. Man kunde skriva med sin mail på provet så skulle de höra av sig om slutresultatet, men det tar 50 arbetsdagar eller nåt att tillverka certifikatet så jag kommer ändå inte kunna få det förrän framåt våren. Om jag klarar det. Om jag inte klarar det får jag komma tillbaka i maj och göra om den delen jag inte klarade.

Jag har börjat få såna där panikångest-tankar och rabblar en massa sistagången-tankar inom mig. Nu är det sista gången jag dricker en kaffe på den här baren, nu är det sista gången jag åker med den här bussen, nu är det sista gången jag säger hej till dörrvakten, nu är det sista gången jag går förbi den här gatan... Jag hoppas innerligt att jag kan komma tillbaka redan i januari en vecka eller så, annars dör jag nog. Visst ska det bli mysigt att komma hem lite, men Italien är ju Italien.

Nä, nu borde jag sova, klockan nio imorgon bitti börjar provet. Väldigt hög tid att gå och lägga sig med andra ord. Vi hörs mer imorgon, godnatt allihopa!


Förrsten, tack så mycket för din kommentar RoseMarie! Det var verkligen roligt att höra att någon läst igenom mina tips, jag har lagt den där guiden på hyllan ett tag för jag tror inte den hjälpte någon ändå, men jag ska fortsätta med den nu :) hoppas du får en härlig julhelg i Rom och tack för att du läser! Un abbraccio!

Hallå, vad besviken jag blev över att inte hitta en enda "lycka till!"-kommentar idag! :( Jaja. Idag har jag det tre första proven och tja... jag tror att jag klarade alla, även om jag säkert får ganska dåliga betyg. Jag gjorde nämligen ett sjukt stort fel på hörövningarna.

Efter att de spelat upp hörövningen skulle man välja 8 svar av 14 alternativ som fanns på pappret vi hade. Jag kryssade i åtta svar som jag trodde var rätt, men när jag vände på pappret för att göra nästa övning upptäckte jag att det fanns ännu fler alternativ på andra sidan!! Agh. Hoppas inte just de var de rätta.

Nu ska jag strax iväg och äta middag, bloggar mer när jag kommit tillbaka. Buonasera!

Phu, jag är helt slut! Idag besökte jag äntligen Vatikanmuseerna och det var helt övernaturligt vackert. Men det är redan sent och jag måste plugga lite inför de första tre proven i italienska som jag har imorgon innan jag somnar så jag bloggar mer om det imorgon. Förlåt för bloggbristen!

Buonanotte a tutti!

Ojoj, jag ska nog få det att verka som att jag lämnar Italien för gott lite oftare för värst vilken besöksboom jag fick efter inlägget imorse! Men nej, jag lämnar inte Italien för gott :)

Men jag vill inte skriva mer om det på bloggen riktigt än eftersom att inget är helt bestämt än; ni får veta mer nästa vecka! Men det rör sig bara om att jag kommer vara baserad i Sverige några månader till (tre till fyra, kanske mer, kanske mindre) innan jag kan komma tillbaka till Italien och köra på nytt. Men alltså inte redan i januari som jag tidigare planerat. Vad är det för mening med att göra planer egentligen? Det blir ju aldrig som man tänkt sig! Åh.

Jag försöker njuta så mycket jag kan av det bästa i Italien innan jag åker hem. Idag åt jag min favoritpasta tonarelli ai frutti di mare till lunch och sedan mötte jag upp med fina Tove nere vid Via del Corso och släpade runt henne bland souvernirbutikerna runt Fontana di Trevi för att hitta en fin kaffekopp med Rom-motiv. (Scusami cara!) Det är så skönt att prata av sig med någon som vet ungefär hur man känner, vilken sorts dubbellängtan som gnager i en hela tiden.. det går inte att beskriva. 

Hur som helst. Jag hittade världens finaste kopp som såg ut som en liten röd vespa; sitsen vad själva koppen och styret var handtaget, men Roberto påstår att det bara är en prydnadsak som inte går att använda som kopp. Skit också. Men vad är egentligen poängen med att göra en vespa-kaffekopp om man inte kan använda den som kaffekopp?! =/ Sedan vill jag köpa ett litet miniatyr-Colosseum att ha på sängbordet. Jag ska omge mig med Italien överallt hemma i Sverige! Idag hittade vi dessutom en massa fina snöglobar, ni vet såna som man skakar så att det snöar i dem, med Roms sevärdheter inuti som var ganska gulliga men lite otipppade eftersom att det snöar typ vart tjugonde år i Rom. (Vilket var förra året, skit också!) Jag skulle vilja ha en liten gips-Madonna också, tycker att Madonnan är väldigt vacker och italiensk så henne vill jag gärna ha som beskyddare på sängbordet. Tror att jag ska leta efter en i Vatikanstaten. Hoppas inte Gud räknade in Madonnan när han satte det första budordet bara! ;)

Så, nu har jag skrivit av mig. Dags att gå och lägga sig för imorgon ska jag upp hyfsat tidigt och äntligen göra något i Rom som jag tänkt göra i två år men aldrig fått gjort, så a domani bellissimi!

Idag sprang jag förbi H&M-butiken på Via del Corso och kikade på Lanvin-kläderna i skyltfönstret. Jag måste säga att accessoarerna, främst handväskorna och smyckena, är rent ut sagt skitfula. Skulle inte bära dem om jag ens fick dem gratis! Klänningarna är dock ganska fina men alldeles för crazy för att ha på sig till vardags, likaså skorna som kostar alldeles för mycket! Blir inget köp för mig imorgon.